Tommys hörn av bloggosfären

Bilden i främsta rummet!

Min adventskalender 20. En central gestalt i berättelsen.

~Flisan~

(Jag har drömt länge om att få chans att fotografera en åsna, Nu blev det av! :)

I kyrkan hör vi talas om åsnan redan första advent, då den vuxne Jesus rider in i Jerusalem på en åsna och möts av jubel och hosiannarop. 

En åsna honom bär som fridens furste är.
Hans prakt är ganska ringa, men döden kan han tvinga.
Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.

(Sv.ps. 104:2)

Åsnan var (och är?) ett vanligt djur i Bibelns värld, och användes både som lastdjur och ett djur man red på. Så när vi läser om att Josef och den gravida Maria tar sig de dryga sexton milen från Nasaret till Betlehem för att skattskriva sig, så hoppas man ju faktiskt att åsnan var med och  hjälpte dem på färden...! (På samma sätt när de senare tvingas på flykt till Egypten undan Herodes förföljelse). I bildframställningar av dessa berättelser finns ofta åsnan med.

 Men, vid berättelserna om Jesu födelse i Matteusevangeliet och i Lukasevangeliet så finns inte åsnan med i själva texten. Men eftersom, Jesus föds i ett stall kan man mycket väl anta att det fanns en åsna med under den speciella natten. Det finns allt som oftast en åsna med vid julkrubbor, sådana vi ställer fram vid jul. Den äldsta framställningen av detta motiv är från ett gravmonument från trehundratjugotalet. Och även om åsnan inte finns med i bibeltexten vid Jesusbarnet, så finns den med i många bilder och framställningar, och också i psalmboken.

  Och det hände vid den tiden:
till kung Davids Betlehem
Josef och Maria rider,
men där finns ej rum för dem.
När Guds moder föda skall
blir hon visad till ett stall.

Han som skapat universum
som satt lagarna för allt,
delar med en åsna husrum,
tar ett hjälplöst barns gestalt,
vilar i en modersfamn.
Jesus Kristus är hans namn.

(Sv ps. 129:1-2)

****

Inlagt 2020-12-18 19:19 | Läst 1235 ggr. | Permalink
Den här bilden gick rakt hem hos mej, kanske för att jag är extra intresserad av våra husdjur och då är inte steget så långt till dessa berättelser. Jag håller med om att åsnan var och är fortfarande ett viktigt husdjur, som tyvärr oftast faller i glömska. Fin bild på åsnan under de ljusförhållanden som råder inomhus.
Hälsningar Lena
Svar från Tovok 2020-12-19 19:45
Tack Lena! Och tänk vad jag har drömt om att få komma så här nära en åsna, och det med kameran, jätteroligt! De var jättemysiga och egensinniga! :) /Tommy.
"Men eftersom Jesus föds i ett stall ...".
Om vi ska vara petiga så står det faktiskt ingenstans i Bibeln att han föddes i ett "stall". Det är traditionen som säger så. En tradition som främst grundas på ordet "krubba" i Bibeln. Det är egentligen väldigt mycket kring den gängse födelseberättelsen som utgörs av tradition utan biblisk grund. Men vad gör väl det? Även traditioner har sitt värde. 🙂
Kul med åsnebilden!
Svar från Tovok 2020-12-19 19:42
Där ser du hur svårt det är att se förbi sina egna föreställningar och bilder av den här berättelser, vilket ju är en poäng! :) Evangelietexten är ju ganska "korthuggen", om nu uttrycket tillåts. (jag hittar inget bättre ord just nu!). Jag tänker att det är en styrka hos många bibeltexter, för man kan tänka själv omkring dem och just tänka in sina egna bilder och de traditioner man själv har med sig och lever i (som du säger). Och därmed också något av sig själv. Kanske ett sätt på viket "ordet blir kött"...!? Tack för din kommentar, Ragnar! /Tommy.
light 2020-12-19 20:39
Jag tror som du. Den korthuggna karaktären i evangelietexterna skapar ett frihetens rum för oss uttolkare. Inom vissa ramar förstås.



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?

Lägg till

Tidigare blogginlägg